Hälsa

Alla katter drabbas av sjukdomar. Det är dock vanligare att man hör talas om det i raskattkretsar, vilket förmodligen beror på att man är mer rädd om sina katter i dessa kretsar. Anledningarna till detta är många, t.ex. ett stort och genuint intresse för djur i allmänhet och katter i synnerhet, seriösa uppfödare och sist men inte minst att man faktiskt har betalat en avsevärd summa för sin nya familjemedlem.

Nedan beskrivningar är ganska översiktliga, och om man vill läsa mer rekommenderar jag att man fördjupar sig i t.ex. de källor jag använt, se nedan, samt frågar runt bland utställare och uppfödare som varit med ett tag. Tänk på att detta är fakta som jag uppfattar dem och att de baseras på litteraturstudier. Är du orolig för din katt skall du självklart kontakta en veterinär. Hittar du något faktafel i det jag skrivit, får du gärna maila till mig.


Våra katter

HCM

HD

S*Coppermines Paz Paradisa

normal

2010-02-08

OFA Excellent

2010-02-19

S*Moon Kewas Aston Martin

normal

2008-08-30

OFA Good

Xxx

S*Mating Titan

normal
normal
equivocal
normal

2007-09-05
2006-09-11
2006-03-26
2004-05-30

OFA Good

2004-05-04

S*Mating Nimonic

normal
normal
normal
equivocal

2007-09-05
2006-03-26
2004-10-24
2004-05-30

OFA Fair

2004-05-04

S*RaceCat’s Enzo

normal

2007-12-06

OFA Fair

 

S*RaceCat’s Miura

normal

2007-12-06

OFA Good

 



Mask
Om barn får mask är det springmask, som varken förekommer hos hundar eller katter och dessa därför omöjligt kan vara smittorsaken, vilket dock många tror.

En mycket sällsynt sjukdom kan orsakas av spolmaskägg, som människor kan få i sig via t.ex. förorenade sandlådor och yttrar sig genom ont i ögon, feber eller ont i magen. Samma sjukdom kan man få om man äter infekterat, rött kött.

Behandling
Kattungar avmaskas samtidigt som kattmamman och alla andra katter i omgivningen. Avmaska inte i onödan, välj inte bredare preparat än nödvändigt och följ doseringsanvisningarna, annars ökar risken för resistens. Utekatter bör avmaskas var tredje månad.

Rundmaskar
Spolmask – vanlig
Hakmask – ovanlig
Magmask – sällsynt
Lungmask – sällsynt

Plattmaskar
Bandmask – vanlig hos utekatter
Dvärgbandmask – finns inte i Sverige


   Kattpest (FPV) – virusinfektion

Beskrivning:

Infektion i mage och tarmar orsakad av virus. Hög dödlighet.

Smitta: 

Direkt eller indirekt kontakt mellan smittade katter, t.ex. vid stora kattansamlingar eller infekterad urin/avföring.

Symtom:

Ihållande kräkningar och diarréer, aptitlöshet, feber, slöhet, nedstämdhet, undertemperatur, uttorkning (ofta den direkta dödsorsaken)

Behandling:

Kontakta veterinär. (vätska mot uttorkning och antibiotika mot bakteriella följdinfektioner)

Vaccination:

När kattungen är 7-8 veckor. Revaccinering efter ca 3 veckor och därefter årligen.



   Kattinfluensa (FRV) & Kattsnuva (FCV) - virusinfektioner

Beskrivning:

Virussjukdomar som drabbar kattens luftvägar. Mycket smittsamma och kan vara dödliga.

Smitta:

Direkt eller indirekt kontakt (dvs. via luft eller föremål) mellan smittade katter, t.ex. stora kattansamlingar eller nysning/hosta.

Symtom:

Feber, nysningar, hosta, rinnande nos och ögon, slöhet, aptitlöshet, sår på tunga och munslemhinnor

Behandling: 

Kontakta veterinär.

Vaccination:

När kattungen är 7-8 veckor. Revaccinering efter ca 3 veckor och därefter årligen.



    Klamydia - bakterieinfektion

Beskrivning:

Bakteriell infektion som påminner om kattinfluensa

Smitta: 

Mycket smittsam. Direkt eller indirekt kontakt.

Symtom:

Rinnande nos och ögon, nysningar

Behandling:  

Kontakta veterinär.

Vaccination: 

När kattungen är 7-8 veckor. Revaccinering efter ca 3 veckor och därefter årligen.



    Feline Leukemia Virus – Kattleukos - (FeLV) &
    Feline Immunodeficiency Virus (FIV) - virusinfektioner

Beskrivning:

Ett virus som påverkar de vita blodkropparna och orsakar cancer i bl.a. lymfkörtlarna. Tillhör samma familj av smittsamma virus som FIV och kan infektera, orsaka sjukdomar och i värsta fall leda till döden för katten. Sjukdomar orsakade av dessa virus kan vara t.ex. leversjukdomar, blodsjukdomar, leukemi och andra cancerogena sjukdomar. Ofta försvagas hela immunsystemet och katten blir generellt mer infektionskänslig.

Smitta:

Direktkontakt med smittade katter

Symtom:

Avmagring, feber, slöhet, matthet, nedsatt allmäntillstånd

Behandling:

Kontakta veterinär.

Test:

Kattungar kan testas oavsett ålder, dock finns inget botemedel om katten drabbats annat än att försöka skydda den så gott det går ifrån att exponeras för andra sjukdomar.

Vaccination:

 När kattungen är 7-8 veckor. Revaccinering efter ca 3 veckor och därefter årligen. I Sverige brukar man inte vaccinera, utan endast testa.



    Feline Infectious Peritonitis (FIP) - virusinfektion

Beskrivning:

Virusorsakad sjukdom som främst angriper buken, men också lever, njurar och hjärna.       

Ärftlighet: 

Vissa katter kan ha en benägenhet att utveckla denna sjukdom. Denna benägenhet är mycket ärftlig, ca 50%, och innebär ofta att katten är känslig även för andra infektioner. Uppfödare kan alltså reducera risken för FIP genom att analysera sjukdomshistorian i kattens släkt och välja avelskatter ur släkter med stor motståndskraft mot FIP och andra infektuösa sjukdomar. De flesta katter som drabbas av en infektion tillfrisknar, men blir inte immuna, och kan alltså smittas på nytt. Ett fåtal katter tillfrisknar inte utan blir kroniska smittbärare av viruset.

Test: 

Det finns idag inget säkert sätt att testa friska katters känslighet för viruset. Inte heller kan man med säkerhet diagnosticera sjukdomen hos en katt som faktiskt utvecklat den.

Vaccination:

Finns, men i Sverige brukar man inte vaccinera, utan endast testa.



Höftleder (HD) Hip Dysplasia
För att en katt skall ärva defekter på höfterna krävs att båda föräldrar har defekten eller bär på anlagen. Det kan vara olika delar i höften som är defekta och i de flesta fall är båda höfter påverkade, dock vanligt att den ena är allvarligare än den andra. Om defekten är svår finns yttre symtom såsom stelhet, smärta och motvilja att hoppa eller klättra. I andra fall kan det vara så lindrigt att katten inte märker av något alls. Viktminskning, anti-inflammatorisk och smärtlindrande medicin, samt specialdiet kan hjälpa läkningsprocessen. I svåra fall kan man operera, precis som på en människa, och katten blir då oftast helt befriad från problemen. HD sägs dock inte bara vara genetiskt betingat, utan att ge för kraftigt foder så att katten växer för fort, kan också påverka, vilket man sett bevis för genom att forska på hundar. En Maine Coons skelett har, trots rasens relativt långsamma utveckling, förbenats klart vid ungefär 10 månaders ålder. Alltså skulle man kunna få en definitiv diagnos redan när katten är ett år. Hos OFA (Orthopedic Foundation for Animals) i USA, dit röntgenplåtarna skickas för granskning, görs dock endast en preliminär utvärdering på katter yngre än två år, och slutlig certifiering sker inte förrän katten är över två år.

 
Hjärtsjukdom (HCM) Hypertrophic Cardiomyopathy
Detta är en ärftlig defekt som från början beror på en mutation i en gen i en av hjärtmuskelns celler. Hjärtmuskeln förtjockas och fungerar allt sämre och svåra fall leder till döden inom några månader. Om en av kattens föräldrar bär på detta anlag, är risken 50% att det förs vidare till avkomman. En avkomma som ärver anlaget utvecklar oftast sjukdomen. HCM tros nedärvas dominant (det räcker att ena föräldern ger ifrån sig anlaget) med variabel expressivitet (olika katter drabbas olika kraftigt) och med ofullständig penetrans (en del katter utvecklar aldrig sjukdomen, men kan ge anlaget vidare till sina avkommor).

En äker diagnos kan vara svår att ställa före två års ålder eftersom drabbade katter utvecklar sjukdomen olika tidigt och sjukdomen oftare drabbar han- än honkatter och dessutom hårdare. (Här går meningarna isär i litteraturen. En del forskare hävdar att risken är lika stor för han- som honkatter. Dock är man överens om att hankatter utvecklar sjukdomen tidigare, samt drabbas hårdare.) Hankatter bör därför kontrolleras vid två års ålder och därefter vartannat år. Honkatter bör kontrolleras vid tre till fyra års ålder och därefter vartannat år.

Enligt rasringen MCO-katten bör en avelskatt testas vid 1, 2, 3, 5 och 8 års ålder. Läs mer på Maine Coon-kattens hemsida om HCM, hälsoprogrammet och avelsrekommendationer.

Njursjukdom (PKD) Polycystic Kidney Disease
Denna sjukdom har hittats hos perserkatter, men förekomsten hos andra raser är ännu så länge sällsynt. Även denna sjukdom är en ärftlig defekt. Det är vanligt att man samtidigt som man testar katten för HCM även testar för PKD. I båda fall används ultraljud för att upptäcka förekomst av cystor. Symtomen visar sig ofta så sent i livet som runt sju års ålder, men cystor finns från födseln, även om de är små. När cystorna börjar växa förstoras successivt njuren, vilket nedsätter dess funktion och slutligen leder till njursvikt. Symtom kan vara depression, aptitlöshet, ökad törst och urinering, samt viktminskning. Med rätt utrustning kan man från och med att katten är 10 månader ställa diagnos med 98% säkerhet. Om katten är PKD-negativ innebär det att den även genetiskt är PKD-fri.


Källor:

The Cat Fanciers' Association (CFA)
Biller, David S.: Autosomal Dominant Polycistic Kidney Disease in Persian Cats

The Maine Coon Breeders and Fanciers Association (MCBFA)
Simpson, Trish: Care, Health, and Safety
McCauley, Mary D.: Veterinary Guidelines for Maine Coon Breeders

The Winn Feline Foundation Health Center, Feline Health Articles and Study Reports:
Lagerwerf, Wilma: Feline Upper Respiratory Viruses – Part One: Rhinotracheitis
Lagerwerf, Wilma: Feline Upper Respiratory Viruses – Part Two: Calici Virus
Lagerwerf, Wilma: Feline Upper Respiratory Viruses – Part Three: Panleukopenia
Little, Susan: Feline Infectious Peritonitis
Little, Susan: Feline Immunodeficiency Virus
Little, Susan: Feline Leukemia Virus
Little, Susan: Feline Hip Dysplasia
Little, Susan: Hypertrophic Cardiomyopathy in Maine Coon Cats

Övriga:

Himsel, Carol (1995): Maine Coon Cats, A Complete Pet Owner's Manual
Hornidge, Marilis (2002): That Yankee Cat
Hård, Marianne (2003): Höftledsdysplasi (HD) på katt, en föreläsning av Lars Audell
Molin, Birgitta (2003): Hälsoråd för katt 2003
Rice, Dan (1997): The complete book of Cat Breeding
Spinn: Autosomal dominant polycystisk njursjukdom hos Perser/Exotic
Stockelberg, Ylva (2001): Kattuppfödning, avel och genetic